Fortplantningsorganen 

Genom fortplantning kan en ny individ bildas. Kvinnan blir gravid. Vanligen uppmärksammar inte kvinnan sin graviditet  (att hon är med barn) förrän menstruationen uteblir. Då kan hon försäkra sig om graviditeten genom att göra ett graviditetstest som hon förslagsvis köper på apoteket.  

Kvinnan utsöndrar ett hormon under första hälften av graviditeten, som utsöndras i urinen. genom att kissa på den köpta "stickan" ser kvinnan om hon är gravid eller inte. Det beiga/rosa strecket är det som visar om hormonet finns i urinen eller inte. Om stickan inte visar ett beiget/rosa streck är kvinnan inte gravid. 

En graviditet varar vanligen i 40 veckor.



Kvinnans könsorgan

På illustrationen har den som illustrerat "delat" kvinnan i Hälften - så du ska kunna se bättre.(vårdguiden) 


Varje månad lossnar minst ett ägg från kvinnans äggstockar. Kvinnan föds med sina ägg i sig och har med sig ungefär 400 000 ägg då hon blir könsmogen. Ägget, om det inte blir befruktat banar sig väg genom äggledaren ner till livmodern och ut genom slidan. (Slidan är den öppning i kvinnokroppen som också barnet föds igenom). Det kallas att kvinnan menstruerar. När ägget lossnar följer blod med.  Nu mognar ett nytt ägg i äggstocken. Och så går det runt, runt månad efter månad tills ett ägg blir befruktat.


Mannens könsorgan

Den nyfödde pojke har inga spermier med sig från födseln, utan utvecklar spermier då han blir könsmogen. Det är mannens testiklar som bildar spermier.Testiklarna innehåller flera hundra meter sädeskanaler, där spermierna mognar och blir livsdugliga. 


Då mannen och kvinnan kommer samman i ett samlag och har oskyddat sex (dvs inga kondomer, inga p-piller. ingen spiral osv) kan kvinnan bli gravid. När mannnen blir sexuellt upphetsad styvnar penis. Då kvinnan blir sexuellt upphetsad blir hon fuktig i slidan. Det möjliggör för mannen att föra in penis i slidan och ett samlag går att genomföra- förhoppningsvis njuter båda parter av akten. Spermierna vandrar då upp i slidan, genom livmodern till ägget, som ligger och väntar utanför äggstocken. 

Spermierna har ett huvud och en svans. Svansen piskar de med så de tar sig framåt. I huvudet sitter arvsanlagen.  På youtubeklippet syns dels spermier, som de ser ut i verkligeheten, men också ett hårstrå att jämföra storleken på spermierna. 

http://youtu.be/vvnEsOaKxuw

Vid en utlösning frigörs 300 miljoner spermier. Många dör, andra offrar sig för att  de andra spermier ska kunna komma fram och till slut når ungefär några hundra spermier ägget i äggstocken. 

http://youtu.be/_5OvgQW6FG4

Hur gör du för att se youtubeklippen? 

Kopiera http://youtu.be/vvnEsOaKxuw
klistra in på youtubelänken 
klinka på bilden som kommer fram. 
Först är det reklam, sedan kommer klippen. 



Gör likadant med nästa klipp. 








   


  

njurarna och binjurarna

Njurarna
jag har tagit den mesta informationen rakt av från www.117.se

Njurarna renar blodet. De  och urinvägarna är viktiga för att kroppen ska kunna rena blodet och göra sig av med ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter.

Restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Den bildas i njurarna, transporteras genom urinledarna, samlas tillfälligt upp i urinblåsan och fortsätter ut genom urinröret.

Hur mycket urin som bildas beror på hur mycket vätska det finns i kroppen. Även mag-tarmkanalen, lungorna och huden är med och utsöndrar restprodukter.

Njurarna ligger på var sin sida om ryggraden, lite ovanför navelns nivå. De nedersta revbenen skyddar njurarnas övre delar. Njurarna ligger alldeles bakom tjocktarmen. På höger sida ligger även levern framför njuren, och på vänster sida magsäcken och en del av bukspottkörteln.

Njurarna omges av en tjock kapsel av stram bindväv och rikligt med skyddande fett. På framsidan täcks njurarna av bukhinnan.

Rikligt med blodkärl

Varje njure är formad som en böna, 10–12 centimeter lång och väger ungefär 150 gram. Den inbuktande delen av njuren kallas njurporten, och härifrån utgår urinledaren. I njurporten passerar även blodkärl till och från njuren. Urinledarens första del är utvidgad, ser ut som en tratt och kallas njurbäckenet.

Många olika uppgifter

Njurarnas viktigaste uppgift är att bilda urin och därmed göra sig av med restprodukter som kroppen inte behöver, exempelvis urinämne och gallfärgämnen. Även främmande ämnen som tillförts kroppen utsöndras med urinen, till exempel läkemedel. Njurarna reglerar också urinens volym, salthalt och surhetsgrad.

Dessutom deltar njurarna i flera andra viktiga funktioner, däribland att

• bilda hormoner
• vara med och reglera blodtrycket
• stimulera röda blodkroppar att bildas
• tillverka glukos
• aktivera vitamin D

Artärerna som leder blod till njurarna kommer från bukpulsådern eller bukaorta. Venerna från njurarna tömmer blodet i nedre hålvenen.

Eftersom njurarna arbetar hela tiden behöver de ständigt syre och näringsämnen. Så mycket som en fjärdedel av den blodvolym som hjärtat pumpar ut varje minut går till njurarna. Det innebär att cirka
1 500 liter blod passerar genom njurarna varje dygn.

Njurarnas uppbyggnad

Om man tittar på ett tvärsnitt genom en njure ser man att den har olika färgskiftningar och mönster. Man brukar skilja mellan den yttre, ljusare barken och den inre, mörkare märgen. I märgen finns 10-15 njurpyramider. Pyramidernas spetsar kallas papiller och har kontakt med njurbäckenet, urinledarens första utvidgade del.

Nefronet renar blodet

Den lilla del i njuren som renar blodet och bildar urin kallas nefron. Nefronet består av

• en njurkropp, som är ett litet kärlnystan inneslutet i en dubbelväggig säck
• en njurkanal som är ett rörsystem omgivet av små blodkärl, så kallade kapillärer. Rörsystemet töms så småningom i njurbäckenet.

Det finns ungefär en miljon nefron i varje njure. Njurkropparna ligger i barken, medan njurkanalerna finns i både barken och märgen.

En liten del av nefronet är med och reglerar blodflödet genom njuren. Den bildar också hormonet renin, som är med och påverkar blodtrycket. Dessutom bildar den hormonet erytropoietin, som behövs vid bildningen av röda blodkroppar.

Urinen bildas i flera steg

Urin består till största delen av vatten med upplösta salter och restprodukter från ämnesomsättningen. Även främmande ämnen som filtrerats bort för att inte skada kroppen finns i urinen. Ämnen som egentligen inte är vattenlösliga kan göras om i levern så att de blir vattenlösliga.

Produktionen av urin sker i flera steg. När blodet passerar genom kärlnystanet i nefronet filtreras det. Vätskan som då avskiljs från blodet samlas i den omgivande säcken. Säcken har direkt kontakt med rörsystemet, och vätskan fortsätter därför genom de slingrande gångarna. Till en början har vätskan en sammansättning som liknar blodplasma, det vill säga blod utan blodkroppar. Denna urin kallas primärurin. Det bildas ungefär 180 liter primärurin varje dygn.

På vägen genom rörsystemet förändras primärurinens sammansättning. Vatten och en del ämnen som kroppen behöver, däribland näringsämnen, sugs tillbaka till kapillärerna som omger rörsystemet. Vissa andra ämnen som kroppen vill bli av med tillförs från kapillärerna. Tack vare detta regleras både kroppens vätske- och saltbalans och surhetsgrad. Hormoner från binjurebarken och hormon från hypofysen påverkar den slutliga urinens sammansättning.

Produktionen av urin sker i flera steg. När blodet passerar genom kärlnystanet i nefronet filtreras det. Vätskan som då avskiljs från blodet samlas i den omgivande säcken (1). Säcken har direkt kontakt med rörsystemet, och vätskan fortsätter därför genom de slingrande gångarna.

När vätskan rinner genom rörsystemet sugs vatten och näringsämnen tillbaka till de små blodkärlen, kapillärerna, som omger rörsystemet. Restprodukter som kroppen vill bli av med tillförs från kapillärerna till rörsytemet (2).

Rörsystemets sista del kallas samlingsrör. Samlingsrören från varje nefron mynnar på njurpapillerna. Den slutliga urinen samlas upp i njurbäckenet och går sedan genom urinledarna till urinblåsan. (3).

Det mesta är vatten

Rörsystemets sista del kallas samlingsrör. Samlingsrören från varje nefron mynnar på njurpapillerna. Den slutliga urinen samlas upp i njurbäckenet. Hos de flesta människor bildas 1,5–2 liter färdig urin per dygn. Urin hos en frisk människa innehåller nästan inget socker eller protein.

Blodtrycket måste vara tillräckligt högt för att produktionen av urin ska fungera bra. Njurarna kan själva påverka blodtrycket genom att utsöndra hormoner om blodtrycket är för lågt.

Urinvägarna

Urinvägarna

Till urinvägarna räknas

• urinledarna
• urinblåsan
• urinröret.

Urinvägarna är invändigt klädda med en slemhinna som är uppbyggd av ett speciellt slags celler, som kallas övergångsepitel. Epitelets tjocklek varierar beroende på hur utspänd väggen är.

Urinledarna börjar i njurarna

Varje urinledare är 25-30 centimeter lång och går mellan njuren och urinblåsan. Urinledarens första utvidgade del, njurbäckenet, ligger indragen i njurporten. Njurbäckenet samlar upp urinen från alla samlingsrör i njuren.

Urinledarnas väggar är uppbyggda av glatta muskelceller, som inte styrs av viljan. När muskelcellerna dras samman och slappnar av i en jämn rytm pressas urinen nedåt mot urinblåsan. De vågformiga sammandragningarna kallas peristaltik. Det tar ungefär en minut för urinen att transporteras genom urinledaren.

Det är inte ovanligt att man har dubbla urinledare på ena eller båda sidor, utan det räknas som normalt.

Urinblåsan kan töjas kraftigt

Urinblåsan ligger i lilla bäckenet bakom blygdbenet och fungerar som en tillfällig behållare för urinen.

Blåsans storlek varierar beroende på hur fylld den är. Normalt rymmer blåsan 3-4 deciliter, men den kan töjas ut kraftigt eftersom väggen består av glatt muskulatur. Urinblåsans ovansida täcks av bukhinnan.

Urinledarna, och även urinröret, mynnar i urinblåsans botten. Eftersom urinledarna passerar snett genom urinblåsans vägg bildas en slags ventil som ser till att urinen bara kan passera i en riktning.

Runt urinrörets inre mynning i urinblåsans vägg finns glatta muskelceller som stänger öppningen när de dras ihop.

Urinblåsan ligger i lilla bäckenet bakom blygdbenet och fungerar som en tillfällig behållare för urinen. Urinblåsan kan töjas ut kraftigt eftersom väggen består av glatt muskulatur. Urinledarna, och även urinröret, mynnar i urinblåsans botten.

Urinen lämnar kroppen genom urinröret

Urinröret är urinvägarnas sista del. Hos mannen är urinröret cirka 20 centimeter långt. Det går från urinblåsan, genom prostatakörteln och penis för att slutligen mynna på ollonet.

Kvinnans urinrör är 3-5 centimeter långt, och passerar alldeles bakom blygdbensfogen och mynnar framför slidöppningen.

Både mannens och kvinnans urinrör har en tvärstrimmig slutarmuskel, som kan styras med viljan. Muskeln ligger en liten bit nedanför urinblåsan. Denna viljestyrda muskel är en del av den så kallade bäckenbottnen.

Hos mannen är urinröret cirka 20 centimeter långt och går från urinblåsan, genom prostatakörteln och penis för att slutligen mynna på ollonet. Kvinnans urinrör är 3-5 centimeter långt och passerar alldeles bakom blygdbensfogen och mynnar framför slidöppningen.

Uttänjningen av urinblåsans vägg leder till att man blir medveten om att man behöver kissa (1). När man kissar dras den glatta muskulaturen i urinblåsans vägg ihop, samtidigt som de glatta muskelcellerna runt urinrörets inre öppning slappas av (2).

Viljan styr bara delvis att man kissar

I urinblåsans vägg finns mottagare som känner av när väggen blir uttänjd av urin. Signaler skickas då till den del av nervsystemet som inte styrs av viljan, det så kallade parasympatiska nervsystemet. En omedveten reflex att kissa sätts igång. Den glatta muskulaturen i urinblåsans vägg dras ihop, samtidigt som de glatta muskelcellerna runt urinrörets inre öppning slappas av.

Uttänjningen av urinblåsans vägg leder också till att man känner att man behöver kissa. Den viljestyrda slutarmuskeln runt urinröret fortsätter att vara sammandragen tills man medvetet bestämmer sig för att låta muskeln slappna av så att man kan kissa. Om blåsan blir alltför utspänd kan man inte medvetet hålla sig längre.

Små barn som ännu inte lärt sig styra den viljestyrda slutarmuskeln kissar så snart reflexen att kissa utlöses.

Lymfa och tillväxthormon

Lymfans roll i våra liv 



Lymfsystemet är en kroppsfunktion som dels styr tillbaks den överflödiga vätska, som finns i cellerna och vävnaderna, till blodet. I lymfan transporteras också en del av immunförsvaret. 
Det finnns tunna kärl av lymfa i alla delar av kroppen.  Den avlägsnar skadade eller uttjänta celler, transporterar fett från tunntarmen till blodet.  men den har inte, som hjärtat, ett centralt organ, som hjälper till med cirkulationen, som blodet har ( Jag tänker på hjärtat). det är skelettmusklerna ( de muskler osm har sitt fäste i skelettet) som ser till att lymfan cirkulerar genom att skelettmusklerna rör sig. Då skelettmusklerna rör sig, får den lymfan att cirkulera. 
Det viktigaste organet för lymfan är benmärgen. Där hämtas celler, som sedan transporteras till brässen för att mogna. Men lymfcellerna mognar också i lymfknutorna (som under armarna, buken och tonsillerna i halsen som exempel), 

illustration över brässen (vårdguiden.se)

När ämnen eller mikroorganismer som är farliga för kroppen kommer in i den, för lymfan dem till lymfknutar, där stora vita blodkroppar äter upp dem. Lymfan bär också ett minne från tidigare sjukdomar, men om sjukdomen är ny för människan, bildas antikroppar (annars letar lymfan upp den skadliga mikroorganismen och hittar de "fel" som finns i bakterien, mikroorganismens eller urdjurets celler. så de kan oskadliggöra den  och därmed t.ex.  en förkylning).  De ser till att kroppen försvarar sjg mot mikroorganismer som är skadliga för människan. 

När man är, eller håller på att bli sjuk, kan man få ont under armarna och man känner att armhålorna svullnar upp. Då är lymfan och lymfknutorna i arbete så de ska förhindra att du blir sjuk. 

Tillväxthormon

Tillväxthormon har många olika effekter på kolhydraternas och fettens ämnesomsättning. Tillväxthormonet bygger upp vävnader i kroppen, men påverkar också hormon så att de ser till att muskelcellerna delar sig snabbare. Tillväxthormonen påverkar kroppens ämnesomsättning av fett men också vätskebalansen i kroppen. Tillväxthormonet påverkar testeronhalten i blodet. ökar den och det påverkar musklerna som växer i storlek. . 

Tillväxthormonernas påverkar kroppen så att barn och ungdomar växer på längden. När människan fått sin "rätta" längd styr tillväxthormonet musklerna så de börjar växa. 

Hur man växer beror på hur man sover. Varje människa har sin individuella sömncykel (sömncykel betyder att man sover lätt och sedan hårt och djup och så börjar nästa sömncykel och man sover lätt igen) och sömncykeln varierar med ålder. 

I barn och ungdomen är koncentrationen av tillväxthormoner i blodet högre än då man är medelålders.  Sömncykelns längd varierar med åldern men är längre i barn och ungdomsåren. Man sover mycket mer som barn och tonåring och då produceras det mer tillväxthormon. Tillväxthormonet påverkar också inlärningen. för lite sömn hos barn och ungdomen gör att ens intellekt utvecklas sämre. 

Om man inte får tillräckligt med tillväxthormon avstannar växten. Dvärgar t.ex. har nästan inget tillväxthormon och längdväxten avstannar. 

Människan kan också ha för mycket tillväxthormoner och då slutar man inte växa.  När kroppen inte orkar mer dör man. Sjukdomen kallas gigantism.

Sultan Kösen (Turkiet) är världens längsta man, han är 2 meter och 50cm, Sultan har en sjukdom som heter gigantism ( överproduktion av tillväxthormon ) Och han växer 5 cm varje halvår, och han behandlas just nu så han inte växer mer, eller dom försöker ialla fall..

Det mjuka skelettet, som kallas brosk, kan stimuleras så att männisskan ifråga kan ha karaktäristiska händer och ansikte. 

Tillväxthormonen kan också påverka könshormonerna (östrogen, progestron, testeron). 

Om forskare på biokemisk väg kan bryta ner tillväxthormonet till mindre delar uppstår ofta en defekt där skelettutvecklingen minskar till förmån för muskelmassan, som växer ohämmat. Belgien Blue, en biffko är ett exempel på en framavlad och ärftlig defekt på arvsamassan som skapar mycket muskler och lite skelett. 

Bild A är en normal tjur och bild B är en tjur med framavlad defekt på skelettet till förmån för muskler. Rasen är Belgian Blue.

Men defekten finns också hos ett fåtal människor. 

Det här är Liam Hoekstra och han har inget hormon eller protein som hämmar hans tillväxt av muskelmassa. Redan som fem månaders baby kunde han lyfta sin egen kroppsvikt. Hans adoptivföräldrar märket inget ovanligt mer än att han åt massor av mat och var ständigt hungrig. Adoptivföräldrarna förstod inte att han omvandlade all mat till muskler. 

Hormonerna är de ämnen som kommunicerar mellan

olika organ och talar om för dem vad de ska göra. 

 

Hormonerna bildas i olika körtlar. Hormoner kallas också signalämnen. De reser med blodet och når naturligtvis alla de organ som blodet genomtränger. Olika hormoner är specialiserade på bestämda celler i kroppen och kan bara påverka dem. De cellerna kallas för målceller. När hormonet träffar en målcell reagerar målcellen på ett sätt som man kan förutse. 

Hormonerna samarbetar med nerverna. Nervsystemet är dock snabbare än hormonerna-.

Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat

• ämnesomsättningen
• tillväxten
• salt- och vattenbalansen
• könsmognaden och sexualdriften
• fortplantningen.
  hormoner bildas av körtlar och sprids med blodet. Kroppens viktigaste körtlar finns på illustrationen (vårdguiden.se) 

  Kroppens viktigaste körtlar

  Hormonerna bildas av enstaka celler eller celler som samlats till körtlar. De hormonbildande körtlarna kallas även endokrina organ.
  Kroppens viktigaste hormonbildande körtlar och celler är
  • hypofysen
  • sköldkörteln
  • bisköldkörtlarna
  • binjurarna
  • Langerhans öar i bukspottkörteln
  • äggstockar och testiklar
  • celler i mag-tarmkanalen
  • celler i njurarna.
  Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet.
  
  

  Hypofysen styr andra körtlar

  Hypofysen ligger på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Genom en liten stjälk har hypofysen direkt förbindelse med hjärnan, som styr över hormonproduktionen i körteln. Hypofysen är mycket liten, ungefär som en ärta. Den väger mindre än ett gram, men är ändå kroppens viktigaste hormonbildande körtel.
  Hypofysen bildar flera olika hormoner, vilka i sin tur stimulerar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. I hypofysen bildas bland annat hormoner som
  
  • stimulerar sköldkörteln
  • stimulerar binjurebarken
  • stimulerar äggstockarna och testiklarna
  • stimulerar tillväxten
  • stimulerar mjölkkörtlarna
  • koncentrerar urinen
  • hjälper till vid förlossning och amning.

  Hormoner från sköldkörteln aktiverar cellerna

  Sköldkörteln är kroppens största hormonbildande körtel. Den ligger på framsidan av luftstrupen alldeles under struphuvudet, och når delvis runt strupen. Den är uppbyggd av två halvor, som var och en innehåller en mängd små blåsor. Blåsornas väggar består av celler som bildar hormoner. De nybildade hormonerna kan lagras i blåsorna innan de utsöndras i blodet.

  Sköldkörteln bildar viktiga hormoner som styr kroppens ämnesomsättning och aktiviteten i cellerna. Hormon från hypofysen stimulerar sköldkörteln att öka produktionen av sköldkörtelhormoner. När tillräckligt mycket hormoner från sköldkörteln bildats hämmar de hypofysen. Då bildar hypofysen mindre mängd av hormon som stimulerar sköldkörteln. Det är ett exempel på så kallad återkoppling, som beskrivs längre ner i texten. I sköldkörteln bildas även hormonet kalcitonin, som påverkar omsättningen av kalcium i kroppen.

  
  

  Bisköldkörtlarna reglerar mängden kalcium och fosfat

  Man har totalt fyra stycken små bisköldkörtlar, som ligger på baksidan av sköldkörteln. Varje körtel är ungefär lika stor som ett risgryn. Bisköldkörtlarna bildar så kallat parathormon, som reglerar mängden kalcium och fosfat i kroppen.

  
  

  

  
  

  
  
  
  
  sköldkörteln (vårdguiden.se) 
  
  
  Flera olika hormoner från binjurarna

  Binjurarna är små körtlar som ligger på vardera njurens övre spets. De är inbäddade i en fettkapsel som omger njurarna. Varje binjure består av en yttre bark och en inre märg, som arbetar helt åtskilda från varandra.

  I binjurebarken bildas flera olika hormoner som styr omsättningen av socker och salt i kroppen Ett av hormonerna är aldosteron. I binjurebarken bildas också könshormoner. Det är hormon från hypofysen som stimulerar binjurebarken att bilda hormonerna. Även kortisol bildas i binjurebarken, som bland annat reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Kortisol hämmar också inflammationer.

  I binjuremärgen bildas adrenalin och noradrenalin och utsöndras framför allt i stressituationer för att aktivera kroppen på olika sätt. Blodtryck och puls stiger, luftrören vidgas, blodsockret ökar och pupillerna blir större. Alla dessa reaktioner gör kroppen redo att hantera stressituationen. Man brukar säga att man får en adrenalinkick, och tack vare denna klarar man av en extra påfrestande situation.

  Binjuremärgen är både en hormonbildande körtel och en del av det sympatiska nervsystemet.

  

  
  

  binjurarna (vårdguiden)  

  Bukspottkörteln reglerar blodsockret

  I bukspottkörteln finns små grupper av hormonbildande celler, som kallas Langerhans öar. De utgör ungefär en procent av hela bukspottkörtelns vikt. Langerhans öar bildar hormonerna insulin och glukagon, som reglerar blodsockernivån.

  Resten av bukspottkörteln har viktiga uppgifter vid matsmältningen eftersom den bildar bukspott, som innehåller olika ämnen som hjälper till att bryta ner maten.

  
  

  

  
  

  Äggstockar och testiklar bildar könshormoner

  Äggstockarna och testiklarna är viktiga för fortplantningen eftersom de bildar ägg respektive spermier, men de fungerar också som körtlar eftersom de bildar könshormoner.
  Kvinnliga respektive manliga könshormoner stimulerar bland annat utvecklingen av könsorganen och påverkar sexualiteten.

  Hormonbildande celler i mag-tarmkanalen

  I mag-tarmkanalen finns spridda hormonbildande celler. De bildar bland annat hormonerna gastrin, sekretin och kolecystokinin, som ökar produktionen av olika slags sekret från mag-tarmkanalen.

  Hormonbildande celler i njurarna

  I njurarna finns små grupper av hormonbildande celler. De bildar hormonerna renin som medverkar till att höja blodtrycket och blodflödet, och erytropoietin som ökar antalet röda blodkroppar.

  Hormoner

  Hormoner är kemiska budbärare

  Hormoner fungerar som kemiska budbärare och kan därför påverka celler långt bort från platsen där hormonet bildats. Det finns många olika hormoner med speciella uppgifter.

  Varje hormon påverkar bara bestämda celler. Ibland jämförs ett hormon med en nyckel som bara passar i ett visst lås. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler.

  En cell kan fungera som så kallad målcell för många olika hormoner. Det innebär att cellen påverka av flera olika hormoner, som har olika verkan på cellen. Samma hormon har samma verkan varje gång på målcellen, men olika hormoner har alltså olika effekter på målcellen. Det behövs mycket små mängder av ett hormon för att det ska vara verksamt.