kroppens rytmer

Rytmer

För att må bra behöver människan leva rytmiskt och med bra vanor. Jag fick frågan vad det var för skillnad mellan rytm och rutin och mitt omedelbara svar blev att rutin gör man bara inifrån, en rytm är något man också överblickar, alltså lite mer ovanifrån. En dirigetn har inte bara ansvaret för att en orkseter spelar i samma takt och i harmoni utan att hela orkestern lever i samma rytm. Annars blir det ingen vacker musik. 

Vad är en bra rytm för en människa? Om du vill upprätthålla en bra vana så iakttar du dig själv - sover du för lite?

 Äter du för lite? 

Arbetar du för mycket? 

Tar du inte pauser och vilar du tillräckligt? 

Det bästa är att hitta en bra balans mellan äta, sova, arbeta och vila. För människokroppen är det viktigt att du sover på natten. Under sömnen aktiveras kroppens immunsystem (försvar så du inte ska bli sjuk) och viktiga hormoner bildas samtidigt som produktionen av stresshormoner minskar. För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon bildas då. Kroppen och hjärnan behöver vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen arbetar olika organ i kroppen mindre, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, du andas långsammare och med färre andetag, musklerna slappnar av och under perioder under natten drömmer du. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas. Du sover ungefär en tredjedel av ditt liv.

Dygnsrytm 

Det som är beskrivet här ovanför kallas för dygnsrytm. det beskrivs också som en inre klocka, som om man lyssnar på den, talar om hur du ska fylla på dina behov på olika sätt
.

Om vi tar betydelsen av att sova som exempel, så höjs halten av melatonin när du sover. 

Melatonin styr olika rytmer i kroppen och bildas bara under nattens mörka timmar. 

Om du  stannar uppe för länge framför en konstgjord ljuskälla ( typ elektrisk lampa, dataskärm, TV) så lurar du hormonet och kroppen att ändra dygnsrytmen. Melatonin påverkar också bildandet av tillväxthormon. Därför är det viktigt att barn och ungdom sover mycket. Forskare har mätt melatoninhalten i blodet hos deprimerade människor och sett att den är lägre än genomsnittet. 

När man börjar bli tonåring börjar man också bli kvällsmänniska (det ändras många gånger i livet och det är förståss individuellt) och får svårt att stiga upp på mornarna. Dygnet förskjuts om man somnar sent på kvällen. Det är ju ingen fara om det är så att varje människa kan sova hur länge den vill, men nu måste vi ju inrätta oss efter varandra och stiga upp på morgonen och arbeta under dagen ( om vi inte är skiftarbetare 
och arbetar på natten förståss). För att sov bättre kan man dricka kvällste som innehåller t.ex. citronmeliss eller humle eller johannesört. Ett glas varm mjölk till kvällen är inte heller dumt, om du inte är laktosallergisk förståss.   

Sömnrytmen

För att må bra behöver människan hitta en jämn rytm att leva efter och stiga upp vid samma tid varje dag, vardag som söndag och gå och lägga sig samma tid vardag som söndag. Då får människan en regelbunden- het med sömn, när man äter, när man är vaken, när man arbetar och när man vilar. Det blir också naturligt att motionera och röra på sig om man mår bra. "Många hämtar aldrig riktigt igen sin sömnskuld. De kroniska stresstillstånd detta medför är sannolikt en starkt bidragande orsak till att depressioner blivit så vanliga hos våra tonåringar" (läkartidningen 2008 nr 36).

"- Melatonin når alla organ och celler i kroppen med information om tid på dygnet, tid på året och kanske också om livslängden eftersom melatoninhalten sjunker med ökad ålder, säger Lennart Wetterberg (professor i psykiatri; min anmärkning) . Hos alla nu undersökta djurarter, från enkla organismer till människor, följer tillverkningen av melatonin en daglig rytm som skiftar mellan ljus och mörker. Melatonin är nattens hormon. Starkt ljus stoppar kroppens möjligheter att tillverka melatonin (FoF 1997/8/).

Lungorna och levern har sin egen rytm, den är högst vid 16- tiden och  lägst vid 4-tiden på natten. Tillväxthormonet, som gör attt barn och ungdomar växer är högst på natten.

Maskinmänniskan?

Vi människor är inte maskiner, som kan arbeta dygnet runt, 7 dagar i veckan under flera år. Vi är värelser som behöver andas, skratta, gråta och bli arga. Men vi är också människor som andas in, tar en paus, andas ut, tar en paus. 

Om vi försöker tvinga oss till att vara som maskiner fungerar det inte. 

Det som först händer är att psyket blir skört om vi inte sover. Vi blir trötta, hängiga och i värsta fall deprimerade. Om vi blir deprimerade kan vi inte se framåt och planera framtiden. I ett senare skede kanske stressen gör osss sjuka. Vi behöver varva ner innan vi går och sover koppla av, lågmält samtala med någon kanske, kura skymning som det hette förr ( att man satt och väntade på att det skulle bli mörkt så länge osm möjligt, innan man tände ljus). Om man hoppar över övergången mellan vakenhet och sömn eller sömn till vakenhet så får man problem med att sova. Och får man långvariga problem med att sova så klarar man inte av sitt arbete eller sin skolgång heller efter en tid (Bodil Jönsson" I tid och otid 2002).

Huden har en rytm på två dagar, skelettet har en rytm där cellerna i den blir utbytt efter 10 år och öronen växer i sjuårsperioder(Värna; Illusterad vetenskap, SvD). Vi måste anpassa oss till våra rytmer.

Hur gör vi det?

 Ju mer vi är i andas rätt ju mer levande och närvarande blir vi. Och ju mindre vi har kontakt med vår andning desto ytligare, nervösare och stressade blir vi. För att andas rätt måste vi hitta en balans i hur vi lever och inte alltid, med våra tankar undra vad andra gör, ständigt umgås med andra och tro att livet är vid horisonten och jag missar något om jag inte springer dit. Eller dess motsatsen - alltid sitta inne och lyssna på vårt eget inre utan att se till att göraungefär lika mycket av att umgås och vara social och att vara med sig själv. 

Kvinnor och flickor har hormoner som ändrar sig under en månad. Det är progesteron och östrogen. De är hormoner som styrs av hypofysen ( i hjärnan), men äggstockarna producerar dem. Då östrogenet ökar, i blodet är det lättare för kvinnan att bli befruktad och få barn, men då progestronet ökar efter ungefär fjorton dagar minskar möjligheten att bli med barn (gravid kallas det) och istället stöter kroppen bort det ägg som skulle blivit befruktat. Då blöder kvinnan/ flickan från livmodern och ut genom slidan. Vi kallar det för att kvinnan har menstration.

 Innan själva menstruationen kan kvinnan/ flickan ha humörssvängningar. Det kallas att ha pms. 

Forskaningen har börjat undersöka om mannen också har ett kretslopp ( det kallas cykel) med tillverkning av testeron, det manliga hormonet. testeron bildas i testiklarna och utsöndars i blodet. Det bygger upp muskelmassa, påverkar rösten, benstommen, kroppsbehåringen, men också prestationsförmågan. Symptom som uppstår vid brist på testeron är t.ex. minskad muskelmassa, bukfetma, impotens, hjärtklappning, försämrat närminne och sömnlöshet. Det här är exempel vad som kan drabba en man med för lite testeron- hur mannen reagerar är individuellt.      

Det finns många biolgiska modeller osm förklarar varför vi sover på natten: Här är två exempel:

Evolutionsteorin menar att då vi inte kunde se på natten, vi jagade på dagarna och var skyddade eftersom vi sov i träd eller i grottor och sömnen sparade 10- 15 % av den energi vi använde på dagarna var det fördelaktigt för oss att sova. Då behövde man inte äta så mycket under dagen.

Antiloperna, som inte hade skydd på nätterna utan var ute på ängarna, sover i betydligt mindre sammanhängande tid. 

Återställningsmodellen är en teori som antar att vi tar igen oss mentalt och fysiskt under sömnen. Sömnen behövs för att vi ska kunna fungera och vara sociala- Om man utsätter sig för stora påfrestningar fysiskt eller mentalt under dagen sover man mer. Försök med möss visar att de dör inom ett par veckor om de inte får sova.