levern och bukspottkörteln och kanske njurarna (om vi hinner med dem idag)

Levern

Levern är det organ i kroppen som har många uppgifter:

Den ska producera galla, som lagras i gallblåsan och sänds ut till till tolvfingertarmen när den sönderdelade maten kommer dit. 

Blodet pumpas också genom levern och blir rent igen, då levern tar hand om en hel del avfallsprodukter från blodet. Den bryter ner avfallet i mindre beståndsdelar eller sätter in de mindre delarna på en plats i ett hotmon eller i en bloddroppe, om den behövs där. 

Levern lagrar kolhydrater och håller ordning på var i kroppen ett extra tillskott av blodsocker behövs. Levern favoriserar hjärnan. Hjärnan kan inte bryta ner (spjälka) stärkelse och socker till blodsocker (som är en enkel sockerart). 

Levern skickar ut fettsyror (flytande fett som har karaktären av en syra) om det behövs t.ex. en höjning av kolstrolvärdena.

Levern lagrar proteiner, vitaminer och mineraler (en mineral är ett spårämne).

Om vi inte hade levern skulle vi förblöda då vi skar oss, för levern ger blodet ett extratillskott  av ämnen som skyndar till såret och bäddar in det i en sårskorpa. 

För att hinna med så mycket krävs det både omfång och tyngd. Levern väger 1,5 kg och sitter ovanför magsäcken. Det är en ven ( vi talar om dem nästa vecka) som förser levern med näring i form av blodsocker direkt från tarmarna. Men levern behöver, precis som alla andra celler i kroppen andas, så det finns en stor artär ( vi talar om dem med nästa vecka) som förser levern med syrerikt blod.

                              1=levern, 2= magsäcken, 3= tjocktarmen, 4= tunntarmen. Den gröna blåsan är gallblåsan och organet mellan   . 

                               magsäcken och tjocktarmen är bukspottkörteln. Teckna av illustrationen.

Gallblåsan

Du ser gallblåsan i grönt på illustrationen. Du ser också hur gallgångarna fördelar sig över hela levern.  I gallblåsan finns galla somm produceras av levern och lagras där. 

Bukspottkörteln 

Bukspottkörteln finns som ett ljusgult kornigt organ mellan magsäcken och tjocktarmen i illustrationen ovan. I bukspottkörteln finns celler som kallas Langerhanska öarna, som producerar insulin. Insulin behövs om sockerhalten i blodet är för hög och glukagon, som också produceras av Langerhanska öarna om sockerhalten i blodet är för låg. 

Diabetes 

Om man har diabetes nummer 1 så går kroppens immunförsvar in och förstör insulinet innan det kommit till blodet. Därför måste en person som lider av diabetes (det kallades förr sockersjuka) ta konstgjort insulin med hjälp av sprutor. Det insulinet framställs idag av genmodifierade bakterier. Förr producerades insulin genom att man tog bukspottkörteln från gris eller ko och tvättade bort alla celer i organet utom de Langerhanska öarna ( som egentligen är en anhopning celler och inte några öar). Sedan tog man ut insulinet ur cellerna och sprutade in det i människor med diabetes. Risken var att de personer som fick injektioner med insulin, inte fick tillräckligt rent insulin och då hamnade de i en allegisk choxk, som var svår att häva. Men ju längre tiden gick ju skickligare blev laboratorierna att rena insulinet. Men nu har man genmodifierade bakterier som producerar insulin istället. 

Diabetes-1 kalladdes förr ungdomsdiabetes, för det är mest barn och unga människor som får den sortens diabetes. Det finns diabetes −2 också som förr drabbade nästan uteslutande äldre människor. Den är en lindrigare form av diabetes och man behöver inte behandla den med injektioner som innehåller insulin och sprutas in direkt i blodet, utan man kan ta tabletter dagligen istället. MEN diabetes −2 har krupit allt längre ner i åldrarna. De tjocka barnen löper större risk än de smala att få diabetes - 2, men då är det vanligt att det finns den ärfligheten i familjen också. 

                             Bild från diabetesportalen

Att diabetes −2 har ökat beror till största del på att vi sitter stilla, att vi äter för fet och söt mat, dricker söta drycker och blir tjocka och feta. Det är uteslutande tjocka barn och ungdomar som fått diabetes typ 2.   

bild från diabetesportalen 

  

Njurarna

Njurarna sitter på baksidan av kroppen i höjd med svanken. De är knytnävesstora organ, som sitter fast i bukhinnan på varsin sida om ryggraden. De väger ungefär 300 gram (ett smörpaket väger 500g eller ett halvt kilo). 

Njurarna kontrollerar salthalten i blodet och styr över vätskebalansen och blodtrycket. Om det finns för lite vätska i kroppen eller blodtrycket är för lågt säger njuren ifrån och bildar hormoner, som flyter iväg med blodet och påverkar andra organ att verka i den riktning njurarna vill. 

Men njurarnas arbete styrs av hypofysen ( vi hinner med den senare) som sitter i hjärnan. Och hypofysen styr njurarna genom hormoner som den skickar till njurarna för  att utföra ett visst arbete.

Njurarna heter kidney på engelska  Här ser vi ett tvårsnitt ifrån buken.