Och så tar maten oss igenom tarmarna.

Tolvfingertarmen 

När maten är sönderdelad i magsäcken glider den ner till nedre magmunnen. Magsaften är sur, mycket frätande och skulle ha sönder tarmarna om maten som rinner ner i dem inte blev mindre sur. 

Det blir den i den hästskoformade tolvfingertarmen. Bikarbonat ( ja, just det - som man lägger i sockerkakan för den ska lyfta sig i ugnen) neutraliserar maten, enzymer (jag tar och berättar om dem senare) driver på gallan (du vet det där gula, som du, när du varit magsjuk kastar upp när du spytt mycket)  delar upp den sönderfrätta maten i ännu mindre delar. Då tolvfingertarmen rör sig snabbare in och ut upptill än nertill pressas maten neråt.

Bild:  tolvfingertarm (wikipedia)

Varför heter den tolvfingertarm tror du? Jo, för den är tolv (vuxen) fingrar lång (cirka 25 cm).

Tunntarmen

Tunntarmen har tunna väggar som släpper igenom vätska. Den är lång - hela 6 meter (då räknar man också med tolvfingertarmen). Dess uppgift är att suga upp så mycket vätska som innehåller mineraler och vitaminer som möjligt och återföra den tillbaks till kroppens blod och lymfa (lymfa finns i hela kroppen, men vi ser den bäst då vi bränt oss och det blir en blåsa - den där genomskinliga vätskan som finns i blåsor är lymfa). 

I tunntarmen finns cirka 9 liter vätska varje dag- två liter kommer från tarmarna själva, och 6- 7 liter vätska kommer från vätska vi druckit eller mat vi ätit. 2 deciliter vätska följer med avföringen ut varje dag. 

För att kunna suga upp nästan all vätska igen är tunntarmen veckad på insidan och har som små taggar som kallas tarmludd. Eftersom den är veckad på insidan är  tunntarmens yta stor 250 kvadratmeter. 

Den ligger helt fri och rör sig lite som den vill i bukhålan. Men mest rör den sig som en vågrörelse fram och tillbaka. Det är för att så mycket vätska som möjligt ska komma i beröring med tarmluddet och sugas tillbaks in i kroppen igen. Jag sa att den ligger helt fri- det är inte riktigt sant - den är ändå fasthållen av en hinna som finns i bukhålan - bukhinnan. I och vid bukhinnan samlas fett, som är hårt och en enegireserv, ifall man skulle bli helt utan mat under en längre tid.(Fett innehåller mer energi än protein och kolhydrater).

Bild: Hela mag- och tarmsystemet (wikipedia) 

Den mat vi åt ligger i tunntarmen mellan tre till fem timmar beroende på hur hur lättsmält eller hårdsmält maten är. 

Tjocktarmen 

 Nu glider det som är kvar av maginnehållet in i tjocktarmen. Den heter så för den är ungefär dubbelt så tjock som tunntarmen ( en riktigt tjockis alltså).  Den tar emot 1-2 liter vätska varje dag. De matrester som nu finns kvar stannar i tjocktarmen i 3-5 timmar. Den föda som inte brutits ner förut bryts nu ner av bakterier i tarmen. det bildas cirka 1-2 liter gas (fisar). Bakterierna skulle kanske kunna ta sig in i kroppen, men de hindras då tarmväggen är så tjock. Bakterierna delar sönder matresterna och vitaminen K och B12 bryts fram av dem och återförs till blodet och lymfan.  

Ändtarmen

Ändtarmen (rektum på bilden) är slutet på tarmarna. Den är inte så lång för att vara tarm - 15 cm ungefär.  Nertill kan den utvidga sig lite ( man känner att man är bajsnödig). Det finns två ringmuskler ( de ser ut som ringar- därför kallas de ringmuskler) som håller ihop ändtarmen (annars skulle man bajsa på sig så fort matresterna kom ner till ändtarmen). En av de två ringmusklerna kan vi styra med viljan. 

Avföringen ( bajset) består till största del av vatten, men en hel del bakterier följer med ut, liksom matrester som inte gick att bryta ner ( det kallas spjälka på biologspråk) som nötskal eller kärnor från olika frukter. 

Öppningen där avföringen kommer ut igenom kallas för anus. 

Vi behöver inte tänka på hur vi ska göra när vi bajsar - det händer bara. Då man blir ett och ett halvt till två  år börjar man kunna styra över när man ska bajsa. 

Avföringen är brun för med den följer restprodukter från gallan. Den innehåller också cellulosa (dvs det man också gör papper av från trä - men NEJ man gör inte papper av bajs - det är bara samma material som pappersmassa). 

Källa: Vårdguiden

Över skogar, berg och slätter 

hör man ljud från toaletter. 

Bajsar nästan alla gör, 

det kan inte dom rå för. 

Kungar, bovar i arrester 

gör sej av med sina rester. 

Även fina tant Charlotte 

bajsar en och annan kotte. 

Korna bajsar från sin födsel. 

Detta kallar vi för gödsel, 

som på växterna vi strö, 

 käkas upp av litet frö

blir en blomma blå och vit.

Livet självt behöver skit.

Bajsboken 

Författare:Pernilla Stalfelt 

Förlag: Rabén & Sjögren: