Annicas människokunskap i klass 7: Ämnesomsättningen lektion 1

Ämnesomsättningen

Människan behöver stoppa i sig mat för att få och kraft att orka röra sig, tänka och känna hålla värmen och kunna umgås.

Men man kan inte stoppa i sig vad som helst och tro att det ger energi – en del födoämnen ger bara en massa energi med väldigt lite mineraler och vitaminer, medan andra innehåller alla nödvändiga vitaminer och mineraler för at bygga upp kroppen. Speciellt då människan växer behöver hon lägga till en hel del vikt och längd varje år för att bli stor.

De tre huvudgrupperna är:

1) kolhydrater

kolhydrater är den föda som ger oss kraft och utgör den största delen av vårt matintag.

2) Proteiner

som bygger upp muskler

och

3) fett

fettet betyder mycket för att cellerna i kroppen ska må bra.

Men hur man växer beror på hur ens mamma och pappa växte då de var små – det kallas arv. När spädbarnet växer går det snabbt – en nyfödd växer under ett år cirka 25 cm och ökar sin vikt tre gånger. Så väger du 4 kg då du föds väger du12 kg när du är ett år.

Du växer cirka 12 cm mellan år 1 och två och ökar i vikt med ungefär 3 kg. När barnet rör sig blir det slankare och tappar småbarnshullet.

Mellan 2 och 6 år växer barnen cirka 6 - 8 cm per år. Men tillväxten påverkas av solljuset så mellan 3 och 12 år växer man snabbare på våren och sommaren, medan vikten ökar mest på hösten.

Barnen växer långsammare ju äldre de blir. En 7- åring växer kanske 7-8 cm per år medan en tolvåring, som inte kommit in i puberteten växer 4 cm per år. Fram till puberteten växer flickor och pojkar lika fort, sedan brukar pojkarna dra iväg på längden. För att beräkna längden på ett vuxet barn brukar man ta föräldrarnas längd och drar ifrån 13 cm för en flicka och lägger till 13 cm för en pojke och sedan delar man på 2. I 9 av 10 fall stämmer längden (man räknar in att längden kan skilja 10 cm) på den uträknade längden man har på föräldrarna.

För att barn ska växa bra behöver det mat och närhet, trygghet och vara fri från sjukdomar.

Människan byter ut alla sina celler i kroppen under 7 år, så egentligen deltar vi i ett enda stort kretslopp- Vi äter mat –grönsaker, frukt och proteiner i form av bönor, kött, fisk eller skaldjur och musslor.

Men för att måltiden ska bli bra behövs också sällskap. Människan är en av få varelser, ja kanske den enda, som väntar med att äta för att få äta tillsammans med andra människor. Vargen slukar maten och åter visserligen tillsammans, men morrar och visar tänder om någon annan kommer för nära när han äter. Elefanterna äter visserligen tillsammans, men de söker föda och äter medan de arbetar så att säga. Katten delar inte med sig av sin infångade mus eller fågel om inte katten är mätt – då kan den lägga den döda musen eller fågeln på trappen som ett tecken på tillgivenhet.

I olika delar av världen äter vi olika saker dels beroende av tillgång, men också för att förhindra matförgiftningar.

En del fabrikörer fuskar också med maten för att få den att se bättre ut eller smaka bättre.

Modern skinka tillverkas sällan av en hel skinkbit. I stället tumlas köttbitar och tillförs salt. I denna process frigörs bindväv, som används för att binda ihop skinkan när den läggs samman i en rund form. Ofta lägger man till tillsatser i skinkan för att få den att smaka eller se bättre ut.

Handelns vanliga vaniljglass innehåller inte vanilj utan får all smak från vanillin som bland annat utvinns ur gran. I exklusivare sorter drygas den dyra råvaran ut med syntetiska smakämnen.

Andra sätt att vilseleda konsumenten:

Tillsats av vatten: Vatten tillsätts en råvara, till exempel kycklingfilé, och ger illusion av att man får mer för pengarna. Eftersom vatten är smaklöst måste produkten tillföras smakförstärkare och andra tillsatser.

Rökning: En produkt som marknadsförs som rökt, är inte alltid rökt. Det är enklare och billigare att tillsätta en rökarom.

Lättprodukter: Här kan, grovt förenklat, en råvara spädas ut med vatten och tillsatser för att på så vis bli en lättare produkt än originalet. Dessutom blir produkten ofta billigare att tillverka.

Så det är viktigt att vi äter, men det är också viktigt hur vi äter.

På morgonen behöver vi få i oss lite frukt, lite kolhydrater och lite proteiner: ett glas apelsinjuice, en tallrik musli med mjölk eller fil och lite ost eller ägg är en utmärkt frukost.

På förmiddagen behöver vi äta ett mellanmål.

Lunchen består av kolhydrater, fett och proteiner t.ex. potatis eller pasta. Lite fett typ oliver eller avokado eller smör. Grönsaker och bönor eller ärtor 8 som innehåller proteiner) eller kött eller fisk (proteiner). För att få i dig protein kan du också dricka mjölk.

Eftermiddagens mellanmål kan innehålla frukt eller gryner eller nötter.

Middagen ska också innehålla kolhydrater, proteiner och fett. Tänk efter vad du åt till lunch och variera maten liten – då blir det roligare.

Men vad händer då vi äter?

Ja det är ju svårt att äta mat utan att tugga- så vi tuggar maten. När vi tuggar maten rinner spottet till från körtlar bakom munhålan och under tungan. Om man är hungrig känner man dem tydligt för det saftar sig i munnen. I spottet finns @ - mylas som bryter ner svårtuggad mat.

Vi tuggar och tuggar och så sväljer vi. För att inte kunna svälja behöver struplocket öppna sig och släppa igenom maten. Det är ett stopp så att inte alltför mycket mat ska rinna ner i matstrupen och i lungorna. De är ju förbundna med varandra – annars skulle man ju inte sätta i halsen.

Början på matstrupen:

svalget

På bilden ser man, förutom matstrupen som är fotograferad ungefär vid svalget, också stämbanden.

Teckningen visar var fotot är taget ( den röda pricken). Det man ser som en slang ner på bilden är svalget och matstrupen och säcken är magsäcken följd av tarmarna.