Annicas människokunskap i klass 7: Repetion på hur vi tuggar maten

Repetition från igår:

På sidan 3 och 4 ska du skriva en egen text om det vi gått igenom på lektionen igår. Du har anteckningsboken som du kan hitta stödord i.

Du ska få med hur ett barn växer på längden från nyfödd till 12 års ålder. Du ska också tala om vilken tid på året barnet växer mest och varför. Du ska också skriva ner när barnet lägger på sig vikt. Rita illustrationer.

De här barnen och ungdomarna är i åldrarna 12-25 - men hur växer man innan det?

Rita hur du tror ett barn växer från nyfödd till 12 år.

Du ska också skriva upp i en tabell de kolhydrater, proteiner och fetter som vi tog upp igår.

Så här ska tabellen se ut:

Kolhydrater	Proteiner	Fetter
1) bröd 2) 3) 4) osv.	1) kött 2) 3) 4) osv,	1) smör 2) 3) 4) osv.

Kolhydrater är ett gemensamt namn för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket. Men det finns enstaka kolhydrater även från djurriket, till exempel mjölksocker, alltså laktos.

Alla vävnader och celler behöver näringsämnet protein.

Proteiner omvandlas i kroppen till aminosyror. Kroppen behöver ca 20 aminosyror och kan omvandla en aminosyra till en annan. 9 livsviktiga (essentiella) aminosyror måste dock tillföras via kosten.

Fett är en viktig energikälla för våra kroppar och rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att vi ska må bra. I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller det.

Hur sväljer vi maten då?

Skriv om experimentet när vi tuggade på äpplen.

Vi tuggar och när vi tuggar blandas maten med saliv. Spottkörtlarna som sitter under tungan och vid öronen blandar skapar saliv så fot vi tuggar. I saliven finns det a- mylas, som förbereder maten så den blir lättsmält i magen. Det brukar man känna när man koncentrerar sig på att tugga länge och maten blir lite sötare än den var då man stoppade in tuggan i munnen.

Det är svårt för magen, då vi lurar den och tuggar tuggummi. Den tror då att mat är på väg och förbereder magsäcken genom att producera magsaft.

Sedan sväljer man – men för att maten inte ska komma till luftstrupen, utan matstrupen, ligger ett struplock, som delvis täcker struphuvudet och skyddar struphuvudet och luftstrupen då vi sväljer maten. Om vi sätter maten i fel strupe får vi en rejäl hostattack. Luftstrupen ligger framför matstrupen.

Om man får maten i fel strupe och inte får upp matbiten, så kan man kvävas.

Rita av illustrationen.

Rita så tydligt att man ser att matstrupen ligger bakom luftstrupen. Du ska rita ut gomspenen (så man kan orientera sig var i munnen man är). Rita också in spottkörtlarna (som inte finns med på bilden, men som vi gick igenom igår var).

Lägg märke till att örontrumpetmynningen finns i svalget (Så när du har ont i halsen kan det gå över till öronvärk).

Dela upp er två och två och rita av munnen med svalg och gomsegel. )eller gör det hemma framför spegeln om du inte var med på lektionen).

Din kamrat ska gapa stort (och ännu större än på bilden). Ser du att tungan ligger inbäddad i slem och är knottrig?

Hur kan du röra tungan? Försök komma på så många sätt som möjligt.

På den här bilden se man både gomsegel och svalg. Man sere också en del av den mjuka gommen. (känn efter själv med fingrarna ( i din egen mun förståss) var hårda gommen går över till mjuka. Var finns kräkreflexerna?

Under knottrorna du ser är smaklökar (övre illustrationen). Där bestäms smaken.

Om man tar många människor och frågor dem var de känner salt, beskt, sött, surt och umami på de ställen som visas på bilden nedan.

smaklökarna

spottkörtlar och tungroten

Se svartvit illustrationen. Tungan sitter fast i tungroten som är den hinna som håller tungan ”på plats” i munnen. Känn efter själv, i din egen mun, under tungan.

Under tungan finns spottkörtlarna som två rör som mynnar ut i små hål.

När maten blivit väl tuggad rinner den ner i matstrupen