Klass 7 Uppsala Waldorfskola måndag 21 oktober
Veckans tema:
Hur olika organ i människans organsystem fungerar och samarbetar för att kroppen ska fungera.
Det rytminska systemet:
_________________________________________________________________________________
Lektionen börjar, efter den rytmiska delen, med ett experiment aom rör andningen.
Experiment 1:
1) Fråga:
Påverkar andningen mig? Om den gör det - Hur påverkar den mig?:
2) Material:
Penna, papper.
3) Utförande
a) Börja med att medvetet andas snabbt och oregelbundet.
Hur påverkar det dig?
Skriv ner hur du reagerar. Hur kändes det inuti kroppen och ville du agera på något sätt?
b) andas nu långsamt och regelbundet.
Hur påverkar det dig?
Skriv ner hur du reagerar. Hur kändes det inuti kroppen och ville du agera på något sätt?
Skriv en lab-rapport.
Lab- rapporten ska innehålla frågorna, material och utförande samt en slutsats där du svarar på frågorna och väger hållbarheten i experimentet.
_______________________________________________________________________________
Gå till din egen erfarenhet (kallas empiri eller empiriskt på naturvetenskapligt språk):
Finns det situationer du minns då du blivit:
arg; ledsen; glad; lycklig. Tänk tillbaks och försök beskriv situationen och känslorna skriftligt. Med tyngdpunkt - Hur kändes det inuti kroppen? (pirrigt, jag ville hoppa upp och ner, alldeles vitt, inga tankar alls bara rött...).
Beskrivningen ska vara på minst en halv sida i anteckningsboken av varje känsla (dvs minst 45 ord i anteckningsboken). - Du för gärna beskriva fler känslor (och då blir det fler sidor förståss).
Kommer du ihåg hur du andades då? - Om du gör det, skriv ner hur andningen var.
Ibland kan man springa så det gör "ont i lungorna". har du någon gång varit med om en annan situation där det gjort "ont i lungorna"?
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
Hur gör vi när vi andas och vad händer i kroppen då vi andas ( kallas fysiologi på biologspråk)?
Då vi drar in luft via munnen eller näsan till strupen stängs matstrupen och luften går till luftstrupen och lungorna. Luftstrupen ligger framför matstrupen (se kapitel om ämnesomsättningen). Luftstrupen delar sig i två. Det innebär att vi har en lunga på vardera sida om bröstbenet. (Känn efter - var sitter bröstbenet?) Emellan lungorna ligger hjärtat och de större viktigaste blodådrorna.
Det mörkare gråa på bilden är lungorna det ljusgrå med röda ådror i sig hjärtat. Stora blodådror syns också på bilden (som röda och blå slangar) (wikipedia.se)
Då vi andas in luften tränger den sig in i lungorna och lungorna vidgas. Lungorna får luft blandad med syre som den tar in i blodet ( beskrivs senare hur det går till) och lämnar koldioxid till luften i lungorna. utandningensluften innehåller alltså mer koldixid än inandningsluften. Då lungorna slappnar av förs luften med koldioxiden ut ur lungorna.
Syret är livsviktigt för oss människor och det gäller att det tar sig ut i kroppen där det behövs.
Vi känner inte direkt att vi andas - det sker omedvetet ( vi tänker inte varje gång vi andas - att vi ska andas - då skulle vi inte få göra annat än att tänka på det.) Men det vi kan känna är hur bröstkorgen lyfter sig och sänker sig då vi andas.
____________________________________________________________________________________________
Experiment 2:
1) Fråga:
Hur mycket kan bröstkorgen utvidgas vid inandning och dra ihop sig vid inandning?
2) Material:
Måttband ( finns i textilslöjden - glöm inte att lämna tillbaks dem!) penna, papper, en försöksperson.
3) Utförande:
Arbeta två och två. Försökspersonen andas in så mycket den kan och laboranten mäter omfånget i bröstkorgen - där det utvidgar sig mest. skriv upp det måttet (cm).
Försökspersonen andas nu ut så mycket den kan och laboranten mäter omfånger i bröstkorgen - på samma ställe som den mätte innan..Skriv upp det måttet (cm).
Hur många centimeters (cm) skillnad får du då bröstkorgen vidgar sig respektive minskar i omfång? Räkna ut.
Skriv upp vad ni gjort och vilka resultat ni fått.
Byt så försökspersonen blir laborant och laboranten blir försöksperson.
4) Skriv en lab-rapport i anteckningsboken.
Det ska vara snygga uppställningar där frågan står först, vilket material ni använde som nummer två och utförandet som nummer tre. Slutsats är nummer fyra. Där ska du skriva vilka resultat du fått när du experimenterade. Glöm inte den matematiska uträkningen.
____________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Vilka muskler rör sig då du andas?
Demonstration:
1) Andas riktigt djupt och håll (om du kan förståss- annars får du pröva dig fram) tummarna i armhålorna och vinkla händerna mot halsen. Andas ut- andas in djupt. Känner du om musklerna rör sig eller inte?
Om du känner musklerna bör det vara bröstmuskeln.
2)
Tryck fingrarna mot området alldeles under bröstbenet ( det ben som revbenen är fästade på) Andas ut och andas in djupt. Det du känner rör sig inuti kroppen borde vara diafragman och /eller bukmusklerna.
________________________________________________________________________________________
Det finns egentligen tre olika syresystem i kroppen.
1) Då människan andas in och ut kallas det att ventilera eller ventilation.
Det är, som ni förstått genom experimentet, inte bara lungorna som tänjer sig eller drar ihop sig utan bukmusklerna under lungorna, diafragman under lungorna och bröstmuskeln över lungorna hjälper också till vid in och utandning genom att slappna av eller spänna sig. Att revbenen består av både ben och brosk och kan tänja på sig underlättat också ventilationen.
Diafragman finns under lungorna inuti kroppen. (Det är muskeln som ser ut som ett draperi på bilden) (www.mhs.se) .
Bröstmuskeln, som hjälper till vid in och utandning är den röda muskeln på illustrationen ( wikipedia.org) .
När människan (alltså du och jag) andas så drar hon ner luften i lungorna. Där går luften in i alla små förgreningar av lungorna och allra innerst på lungorna sitter det små blåsor som kallas lungblåsor eller alveoler (se illustrationen nedan). Där sker utbytet mellan syre och koldioxid. För att lungorna ska få hjälp att spänna ut sig ligger de i en säckformad hinna som kallas lungsäck. Dess främsta uppgift är att se till att lungorna är utspända ( även vid utandning -så att luft kan tränga in) och skydd, så lungorna inte spricker eller går sönder om människan faller eller får ett slag ( av misstag förhoppningsvis) i bröstet. det finns en för varje lunga ( Lungorna är ju två).
3) Intern (inre) respiration (andning).
intern respiration är när lungblåsorna ( alveolerna) tagit upp syre och givit det till blodet och blodet för syret till en plats i kroppen som behöver det. När blodet lämnat ifrån sig syret, får den koldioxid som den för tillbaks till lungorna och lämnar där. Blodet lever i ett kretslopp inuti kroppen: Det hämtar syre i lungblåsorna,far ut i kroppen till en cell osm behöver syre, lämnar syret, tar koldixid, för tillbaks koldioxiden till lungorna och lämnar koldioxiden i lungblåsorna. Hämtar syre....... osv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar