Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dej vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.
Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den hårdaste mark
som sol över mörka gärden.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.
Nils Ferlin
Varför förknippar vi kärlek så mycket med hjärtat. När man är olycklig får man "ont i hjärtat", eller ännu starkare "hjärtat brister". Men kommer smärtan från hjärtat? Skriv ner några tankar eller idéer om vad du tror (det kan vara ett stöd om du samtalar med dina föräldrar också och du funderar högt med dem som samtalspartner).
emelietorefalk.blogg.se
För att få lite inspiration till dina funderingar om kärlek och hjärta refererar jag en japansk forskare, Masuro Emoto som forskar på vattenkristaller. Hans experiment gick ut på att han talade, bad eller skrev framför vattnet och sedan fryste han vattnet till kristaller. De fick olika utseende.
T.ex. riktade han sin kärlek och sin tacksamhet till vattnet, frös det. Så gjorde han samma sak med ordet tack och frös det. Framför en tredje vattenbägare tänkte han "Jag vill döda dig". han såg till att det vara lika villkor för allt vatten han frös. När det hade blivit kristaller tog han ut dem (alla prov efter samma tid) och sedan fotograferade han dem.
Det här är det frusna vattnet som tagits ut ur frysen och fotograferats. Masura Emoto hade sänt kärlek och tacksamhet till vattnet innnan det frös, men också sagt orden till vattnet. När isen togs ut ur frysen bildades de här kristallerna.
De här kristallerna formades efter att ordet "tack" togs fram ur frysen och sedan kristallbildningen efter meningen "Jag ska döda dig!" hade kristalliserats.
Masuro Emoto anser att vattnet är bärare av alla ord, allt vad vi säger till varandra. Den japanske forskaren tror att det är viktigt hur vi talar till varandra om vattnet är budbärare av ord - positiva som negativa.
Människan består av ca. 70 % vatten, blodet av ca. 90 %. Vattnet finns inuti och utanför cellerna och är nyckeln till alla kroppsfunktioner. Vattnet transporterar bort avfallsprodukter via blodet då ämnesomsättningen tar reda på de bästa delarna.
eriksoncoral.se
Men nu tittar vi på hjärtat i människokroppen.
Hjärtat består av höger förmak och höger kammare och vänster förmak och vänster kammare. Det har alltså fyra rum.
vårdguiden.se
Det finns två olika blodomlopp där hjärtat spelar en central roll - Det ena är artärerna och venerna som går till lungorna och tillbaks till hjärtat igen - det kallas lungkretsloppet eller lilla kretsloppet.
Det andra - stora kretsloppet går från hjärtat till kroppens vävnader och tillbaks igen. Det kallas också systemkretsloppet.
Om man tar bort allt utom blodådrorna ser det ut så här:
vårdguiden
Som du ser på illustrationen, venerna är blåa och artärerna röda. Det betyder att hjärtats högra sida tar emot venernas blod, som innehåller koldioxid. Det blodet måste till lungorna för att bli av med koldioxiden och få nytt syre.
Vänster kammare tar emot det syrerika artärblodet och skickar ut det till kroppens vävnader.
Höger och vänster sida av hjärtat är skilt med en kraftig muskelvägg och de byter aldrig blod med varandra. Eftersom vänster hjärthalva behöver mer kraft att skicka ut blodet längre sträckor till olika vävnader har den hjärthalvan mer muskler.
Den högra kammaren tar emot venöst blod från kroppen och fyller upp hela rummet, innan en klaff öppnas till höger kammare. Från höger kammare kramas blodet ut i de vener som går till lungorna. Där får de syre och blodet förs nu till vänster förmak, som fylls med blod, kammaren drar ihop sig, men blodflödet minskar inte. Då tvingas klaffen öppnas till vänster kammare. Vänster kammare kramar ut blodet till en stor artär som heter aortan. Aortan delar upp sig i mindre kärl och så småningom så små kapillärer att de når ut till cellerna i vävnaderna. När kapillärerna bytt syre mot koldioxid strömmar de in i venerna, som för upp blodet till höger förmak igen.
När jag säger krama betyder det att rörelsen börjar i spetsen av hjärtat och trycks uppåt till den övre basen av hjärtat. När hjärtat kramat ut blodet vilar den en stund. Det kallas ett hjärtslag.
Hjärtat måste kunna variera sina slag och hur mycket blod den för ut i ådrorna. Om du till exempel springer snabbt, känner cellerna i hjärtat att koldioxidhalten i blodet ökar och skickar hormoner ( det kommer senare) till hjärnan. Den i sin tur skickar retningssignaler till hjärtat och då ökar hjärtat i sin tur sin rytm. Då hjärtat ökar rytmen måste artärerna öka blodgenomströmningen i ådrorna och din puls går upp.
Laboration:
Fråga:
Ökar pulsen när man springer?
Material:
En försöksperson, penna, papper och en klocka
Utförande:
Låt försökspersonen vila på golvet. Den ska slappna av i några minuter och vara alldeles tyst.
Du letar rätt på pulsen på insidan av handleden. Du kan även känna pulsen på sidan av halsen på försökspersonen eller i tinningen.
Man letar reda på artären och känner med hjälp av pek- och långfingret pulsslagen.
Säkrast blir det om man räknar under en hel minut, men man kan även räkna under 30 sekunder och multiplicera med två för att få fram antalet slag per minut.
När du skrivit upp pulsen på försökspersonen skaden ta på sig ytterskorna och springa allt vad den kan runt Torpet. Den ska skynda sig av med skorna och komma tillbaks in i klassrummet, så du kan ta pulsen på försökspersonen då den ansträngt sig.
När du skrivit upp den skillnaden mellan vila och ansträngning har du fårr ett ta som visar dels skillnaden i artärslag, men det är också en del i tester på vilken allmänkondition man har.
Nu byter du plats med försökspersonen och den blir laborant.
Sammanställ laborationen och glöm inte svar på frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar